Helt otroligt vad viktigt inställning och humör kan vara, åtminstone för min del. Efter att först hängt med klungan runt i Uppsala med ett snitt en bra bit över 40km/h (placerade mig i mitten) samt kommit 12:a i seniorklassen på Falkenloppet som resultat av mina två första cykeltävlingar efter att bara cyklat i 2 år så har det inte gått så bra senaste veckan.

Först startade jag i seniorklassen i Södertäljeloppet och fick där punktering efter 4 varv av ca 14, tog ändå för mig mer i klungan och låg under de första 3 varven hela tiden högt upp, vilket dessutom kändes mycket lättare än tidigare tävlingar då jag halkat längst ner hela tiden. Lite tråkigt att punktera, men det händer ju ibland.

Nu är jag nyss hemkommen från Smack linjelopp i Markim. Kände mig utvilad innan och på gott humör. Dock inte så taggad och laddad som jag varit tidigare tävlingar, skulle vilja kalla känslan loj... Med loj menar jag att jag inte är så alert eller på hugget, vilket innebar att vid alla ryck och farthöjningar så reagerar jag långsamt och det blir lätt 1-2 meter till framförvarande hjul, vilket bara gör det än tuffare att hänga med då jag idag startade med elitkillarna plus H30. Hängde ändå med runt bra första varvet av 2, gjorde ändå av med alldeles för mycket energi i några av uppförsbackarna på varvet och då när jag inte var så alert vid rycken, blev några luckor att täppa till. Så när det då blev en rejäl körning i ca 8km ut på det andra varvet så fick jag släppa ca 1mil, klungan låg i stort i ett led under 8km.

Släppte samtidigt som en tjej som kör som proffs i Alrikssson cykel. Även här måste jag försöka tagga till lite och inte vara så loj.. för när jag tappade klungan sjönk min motivation något katastrofalt och all energi försvann helt. Så när ett par killar från Bålsta anslöt och farten höjdes lite fick jag släppa även dom, även om pulsen va rätt låg. Rullade sen själv i någon dryg mil innan jag fick sällskap av en annan kille från Bålsta. Vi rullade på rätt lugnt in i mål.

Ett bra träningspass helt klart. Men för att hänga med elit runt hela vägen så måste jag vara mycket mer taggad, när jag är mentalt på och laddad till tänderna så kommer adrenalinet som jag så väl behöver, då är jag med precis på hjul hela tiden och släpper inga luckor, precis så som det var på de två första tävlingarna. Det ska jag kunna fixa nu när jag är medveten om vad det innebär.

Lärde mig ändå massor och hade någon sagt till mig för 1 år sedan att jag skulle starta lopp med elitkillar och vara besviken för att jag får släppa dom efter drygt 4 mil skulle jag bara skrattat åt det...... Mitt första träningspass för drygt 2 år sedan innebar 2mil och knappt 23km/h och jag va helt knäckt efteråt.. viss skillnad ändå.

Nu är jag dessutom än mer taggad till att tappa ytterligare vikt.. 87-88kg på 180cm är fortfarande alldeles för mycket.

Nu tror jag inte att det är något mer lopp för mig förrens i höst, tråkigt men sant.

///Eric